Tusen skäl att stanna - Tusen skäl att gå
Imorgon bär det av. Det är läskigt och spännande och hemskt och SKITKUL på samma gång. Jag vet inte vilken känsla som toppar mitt nervsystem, men antar att de ovannämnda ligger ganska jämt.
Min stora resäska står och gapar på sängen och kläderna jag vill ha med får inte riktigt plats. Hade hoppats jag skulle komma undan med endast en väska (då jag ska övernatta utomhus i Bodö första natten), men som det ser ut nu blir det två väskor. Kanske lika bra. Är bara livrädd för att de ska försvinna. Tillräckligt svårt att hålla koll på en. Tänk så råkar de på flygplatsen skicka mina väskor till någon som ska ner till Afrika? Det vore illa.
Tusen tankar slåss i mitt huvud.
Det är stekande hett ute. Not nice. Eller jo, men inte då jag ska vara inne och packa, diska och dona. Dessutom är det en teaser med tanke på att det är mellan 2-10 plusgrader på Vega. Damn it.
Som stöd till packningen sjunger jag med i följande låtar:
* Sarah McLachlan -Ben's song
* Regina Spector - Samson
* Anna Ternheim - Shoreline
* Laurel Music - No one wants forever
* Soul Asylum - Runaway train
* Club 8 - Missing you
* The John Butler Trio - Spring
* One Less Reason - A day to be alone
* Veronica Maggio - 17 år
* Miss Li - Oh boy
* Leona Lewis - Better in time
* Carrie Underwood - So small
* Mêlée - Can't hold on
* The Script - Breakeven, The end where I begin
* Natasha Bedingfield - Put your arms around me
* Sibel - Make believe
* Donna Summers - MacArthurs park (Disco)
Damn, jag är sjukt sugen på att vara 10 år och spendera sommaren på ridlägret med Zebb igen. Nostalgi. Minnen.
Nej, åter till packandet.
Ni vill väl sidda i solen, eller?
Vilket fall som, bartömning igår och det blev väl mest positivt och därför utesluter jag det negativa. Jag kan ju dra upp en sak som kanske inte var "top100" på listan. Skulle köra en annan skåning på en sådan grej man kör kartonger med. Det slutade i katastrof. Då Lillpippin väger 2 gram och skåningen 2 ton, blev det lite för stor kontrast och jag tappade skåningen så han skadade ryggen och jag fick både honom och körhjulet över mig. FETT BLÅMÄRKE nu.
Damn.
Ingen mat i magen på hela dagen och massa sprit är ju ingen bra kombo, men jag tycker jag klarade mig rätt fint ändå.
Vissa saker önskar jag ogjorda och... no, dammit. Omformulerar det. Jag ångrar inte det jag gjorde, jag ångrar bara det jag aldrig gjorde.
Efterfest på kvarters, trots att vi aldrig var inne. Stod å pratade med Jenny. Vi slog vad om 500 spänn och han är minsann skyldig mig dom, den jäkeln.
Sen bar det av till den nedslagna skåningen där vi spelade trummor, gitarr och sjöng till fem imorse. Trevlig man det där. Kan bero på att han är skåning, vad vet jag.
Grannen, Sandras man, spelade skithög musik. Jag tror jag stannar i 75a. Å Mina drömmarns kärleksprins kan få hamra hur mycket han vill. Det är ändå inget i jämförelse med partyprinsarna å B.
Nu drar jag.
I am a partypooper.
Ironin slår mig med häpnad.
Jag älskar ironi. Jag lever och andas ironi. Ironi och sarkasm - vad mer kan man begära.
Men är det inte komiskt att allt som jag väntat på ett helt år händer nu? På en och samma gång? Och när jag åker om tre dagar?
HAHAHA, jag skrattar inombords.
Hur som haver, filmkväll hos André tillsammans med Emma, Anna och Jonni. Samt André - såklart!
Sitter å väntar på att min tvättmaskin ska bli klar. En halvtimme kvar. Har fortfarande fyra maskiner kvar att köra. Får nog ta dom imorgon, efter en tur på staden.
Vi ska reklamera alkohol till Emma. "Är man fattig så är man!" som hon så vist sa ikväll.
Speaking of fattig. JAG ÄR PANK. Och jag har en telefonräkning på 700 spänn som ska in snart och även tre andra räkningar (totalsumma: 2012:- och det är hela min budget jag skulle leva på, ta mig till Norge med och betala massa andra saker för).
Damn woman, vars tog alla pengar vägen?
Ska ut och dejta tvättstugan snart. Men först - äta ägg och kaviar. MM!
Jag är arg - som fan!
Snälla, låt tiden gå sakta och snabbt så jag får lite tid på mig och så jag kommer härifrån.
En låt som är min, bara min:
Laurel Music - No one wants forever
If you want to be alone here with me
you must understand my weakness
It's the way that he left me and bereft me of my love
without a warning without mourning almost yawning
No one wants forever anymore
cause no one dares to try
No one wants endeavour like before
If you want to see the world that's in me
You should know I'll always need him
It's the way that I met him
There's no way that I could possibly forget him
like he got me and forgot me
No one wants forever anymore cause no one dares to try
No one wants endeavaour like before
No one wants forever anymore
and no one wants to be there like I know I might have been
No one wants endeavaour like before
PANiiiiiK
Och det är inte det enda som ska göras imorgon. Då blir det även redovisning av vårt 20 sidor långa medieteoriarbete. Inte alls förberedd, det bådar inte gott.
Har sjukt ont i magen. Måste ringa läkaren snart.
Lyssnar på Ted Gärdestad just nu och låter "För kärlekens skull" sippra ut genom högtalarna och vidare i min sommarljumma lägenhet. Kan inte fatta att jag ska lämna detta ställe i tre månader. Speciellt inte när jag ser att det bara är 7 grader varmt på ön jag ska jobba.
Har kollat otaligt många gånger på ett visst klipp på youtube. Ett leende och skratt från en vacker människa. Damn it. Varför varför varför.
21 blåsor på fötterna och vättar i skogen
Okej, jag överdrev. Men åtminstone sju. Okej, fem då. Men det gör minsann ont.
Var på Dollarstore, ÖB och Coop och handlade idag. Försöker köpa saker som är dyra i Norge nu, så slipper jag den kostnaden då. Jag börjar fundera på om mitt kort går att handla med i Norge. Jag har inget Visa. Damn it. Ännu en sak att kolla up.
För att rensa mina tankar tog jag på mina svettiga promenadskor och täckte mina feta ballar för en tur i skogen. Det blev fem kilometer och personligt rekord på flitighet för min del häruppe. Gick i mina egna tankar, men letade dock efter gömda björnar. Hittade inga. Tack och lov.
Har bestämt att strejka tentan och göra den i augusti istället. Försöker hitta en alternativ resdag och väg som gör att jag är på Vega redan på måndagkväll eller tisdagmorgon. Mission Impossible - som det känns nu i alla fall.
Så får det bli. Hoppas jag.
Skickade in mina personliga brev idag, så hoppas jag kommer in på någon av mina utbildningar så jag har en annan utväg än journalistik. Är ändå inte säker på om jag ska hoppa av. Kommer jag in någon annanstans så gör jag antagligen det, dock.
Har beställt en mp3. Jag är lyrisk. Förhoppningsvis kommer den denna veckan och det betyder att jag kommer klara sommaren i Norge, ensam och instängd på mitt rum i en studa med fyra andra kottar och två toaletter. Hur ska detta gå?
Köpte dock tabletter mot väderspänning idag. Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag läste det. Väderspänning, charmigt.
"Ja hej, jag heter Nicole och lider av väderspänning."
Nej, om man skulle ta å lägga sig så att jag orkar upp till ännu en dag å planerat men outfört plugg. Skärpning på mig och min medieteoripartner. Måste göra en presentation.
Sommarlåtar 2005:
Åsa Jinder - Av längtan till dig
Ainbusk - Älska mig
Cecilia Vennersten - Det vackraste
"Var inte rädd, det är bara en liten larv!"
Förfest hos Robin som var skitsur. Vilket gjorde andra sura.
Det var Singstar och chips på plats. Ingen ville att jag skulle sjunga, då jag sjöng så dåligt. Det tackar vi för.
Väl på plats var det fett ös medvetslös, med folk på scenen. En kille hade kalsonger, jag tog fram kikare. Kürsat tyckte jag var dum i huvudet.
Btw, påminn mig att aldrig med umgås med Fredrik som full. Han är dum i huvudet.
Dans, dans och dans på schemat.
En hel del hide and seek försegick på kåren. RUN FOR YOUR LIFE.
Hade lite dåligt samvete. I alla fall en gång.
Umgicks med lite skåningar några minuter. Saknar det. Humorn, chargången och dialekten. Vi förstår varandra.
Dans dans dans igen.
Har ett svagt minne av att jag typ "headbangade" sista timmen och att jag tänkte "Detta kommer jag skämmas över när jag nyktrat till". Jäjä, sånt är livet. Man lever bara en gång och jag var nog bland de minst pinsamma igår. Tack!
Satt ute på en bänk en stund. Då kom en föredetta journalist3:a och skulle kissa. Han drog av byxorna och allt. Av någon anledning glömde han bort det och gick runt med byxorna nere en bra stund och tryckte hela alltet mot fönstret in till toaletterna. HAHA. Jag låg ner av skratt. Sen kom han bort till oss och pratade, fortfarande med snoppen i vädret.
Som det kan gå.
Dessutom var det en blottning till under kvällen. På väg till kåren står det en grupp tv-boys och en av dom kissar på ett träd, mitt på Ankars. Jag skriker nåt i stil med "ÅHÅ, vad är det där för nåt?" och von Dansken svarar "Var inte rädd, det är bara en liten larv".
Tv-folket är roligast. En rolig man med maracas.
Summering:
Antal drinkar: 9
Antal fester: 3
Antal danser: 100
Antal toabesök: minst 10
Antal sedda snoppar: 2
Betyg på kvällen: 9 av 10
En manlig kväll.
Jag kan sakna det sjukt mycket. Att bara umgås med killar. Utan tvekan skulle jag kunna rada upp fördel efter fördel och egentligen inte komma på någon nackdel. Det är inte så att jag direkt vuxit upp med tjejer. Tvärtom.
Jag och min bror umgicks bara med killar och efter tre år på gymnasiet, i en klass med 27 killar och mig - då blir man härdad.
Tror inte att det var någon konflikt där en enda gång på dessa år. Klart att det var upp- och nergångar folket emellan. Men på bara 10 månader här i Piteå har det hänt så mycket skit. Folk som efter flera månader raserat den bilden av sig själv som de uppgav från början. Fasaden sprack.
Vem är jag?
Fick precis propert besök av Blomman och Robin. Jag skulle sova. Istället fick jag lyssna på Robins plädering av hur jag borde möblera och pynta i min lägenhet. Det uppskattas alltid.
Har pratar med min kära Caroline idag. Om det är nån som kan ta mig ur en svacka/bekymmer så är det hon. Och mamma, såklart!
Haha, saknar vår heldag i Stockholm.
Can I sail through the changing ocean tides
Can I handle the seasons of my life
Well I've been afraid of changing
Cause I've built my life around you
But time makes you bolder
Even children get older
I am getting older too
(och alla vet ju att med ålder kommer visdom)
Then again:
The John Butler Trio - Spring
Bittersweet...
.. you're gonna be the death of me
I don't want you, but i need you
I love you and hate you at the very same time
Lyssnar som fan på The John Butler Trio - Spring
Varför så många tårar? Varför denna illaluktande känsla? Vad händer? Jag vill inte. Det är inte meningen.
Måste ta mig i kragen. Måste sova. Kan inte somna.
Nu gör jag det. Jag hoppar i säng. Ska lyssna på musik som jag så flitigt proppat min mobil med.
Min mp3 är really dead. RIP!
Vi.
Even the wrong words seem to rhyme
Out of the doubt that fills my mind
I somehow find
You and I collide
Even the best fall down sometimes
Even the wrong words seem to ryhme
Out of the doubt that fills your mind
You finally find
You and I collide
ÅH JÄVLAR.. OJ!?
Är förstunden @ my place, men ska snart kuta tillbaka till Andrew. Kollar Simpsons.
Anyway, skulle en snabbis hem för att hämta havregryn och sirap - vi ska käka gröt. Åker hiss. När hissen öppnas därnere står där en rakad kille. Jag skriker "ÅH JÄVLAR". Killen skrattar. Jag skrattar å säger "Höhö, OJ!?".
Det var von Dansken. Jag springer illa kvickt hem. Sliter i dörre. Såklart var den låst.
Nu ska jag tillbaka till the man.
Gröt i käft, to the left
Man får inte mer än man förtjänar.
Vilka gyllene regler har jag brutit för att inte förtjäna bättre än såhär?
En påminnelse om hur det var - way back - 150 mil
And it's not too long before you point it out
I cannot cry
Because I know that's weakness in your eyes
I'm forced to fake, a smile, a laugh
Every day of my life
My heart can't possibly break
When it wasn't even whole to start with
Because of you
I never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust
Not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid
I watched you die
I heard you cry
Every night in your sleep
I was so young
You should have known better than to lean on me
You never thought of anyone else
You just saw your pain
And now I cry
In the middle of the night
For the same damn thing
Because of you
I tried my hardest just to forget everything
Because of you
I don't know how to let anyone else in
Because of you
I'm ashamed of my life because it's empty
Because of you
I am afraid
HAT HAT HAT
Jag kanske borde döpa om min blogg till Hat-bloggen istället. För just nu är jag bara så himla hatisk och folket kring mig gör inte min vardag lättare. Det finns svin och det finns as. Vars tusan tog resten vägen?
Just nu vill jag bara sätta mig på bussen/tåget till Norge och spendera tre månader i celibat på hotellet. Skulle inte förvåna mig om det är hemskaste stället ever och att de fyra personerna jag ska dela stuga med är svin. Tänk om jag blir trapped på en ö med massa knäppa folk....
Skrev mitt personliga brev till utbildningarna idag. Hoppas på någon av dem.
Har lite ångest över att jag inte tog tag i mig själv och sökte till KY i Nyköping. Jag minns fortfarande lukten av staden och känslan av lycka, habegäret och viljan kommer tillbaka till mig. Jag vet inte om det var för att det var just år 2008 eller om jag verkligen har ett band till den skolan, men jag vet att jag kommer ångra valet för alltid. Det går nästan inte en dag utan att jag tänker på det.
Fyllde min döende mp3 med musik som ska representera sommaren 2009 och början på mitt nya liv. Okej, en överdrift - men min nya fas. Det går staplande framåt och jag tror att samlingen kommer bli kanon.
ÅNGESTEN över att det bara är en och en halv vecka kvar av skolan är skrämmande och lite smått avskräckande. Samtidigt som jag inte kan vänta på att ge mig av, så finns det vissa saker som håller mig kvar. Det värsta är att när jag kommer tillbaka hit finns det en person som fattas.
Jag åker hem och kommer tillbaka till ett tomt Piteå. Han åker och återvänder aldrig. Det är ödets ironi.
Vad tänkte jag på egentligen?
Denna låten levde jag för, exakt ett år sedan.
I've been waiting for my dreams
To turn into something
I could believe in
And looking for that
Magic rainbow
On the horizon
I couldn't see it
Until I let go
Gave into love and watched all the bitterness burn
Now I'm coming alive
Body and soul
And feelin' my world start to turn
And I'll taste every moment
And live it out loud
I know this is the time,
This is the time
To be more than a name
Or a face in the crowd
I know this is the time
This is the time of my life
Time of my life
Holding onto things that vanished
Into the air
Left me in pieces
But now I'm rising from the ashes
Finding my wings
And all that I needed
Was there all along
Within my reach
As close as the beat of my heart
Har suttit å bölat till min gamla älskling: Eleanor McEvoy - Sophie
Pluggy - maddy - lonely
Hände dock en rolig incident på väg till PC-salen. Haha, jag skrattar gott I can tell. Gömma mig på Ankars resten av tiden här. Damn it.
Var på kåren. En del murder-looks kastades åt mitt håll från ett annat. Mina ord kvarstår - PISSA I MOTVIND ERA SVIN.
Blev mordhotad på lektionen av en muffare. Damn, det var nära ögat. Får vara försiktig med vad jag säger hädanefter.
Nä, om man skulle återgå till boken.
SKÄRPNING
trött på skiten nu
Ett litet tillägg
Å denna person är bästa vän med en som å andra sidan gått bakom ryggen på hon som gick bakom ryggen på en annan. Bara för att hon själv blivit dumpad.
Hur bra är egentligen deras vänskap? Å hur himla smarta är dessa två egentligen.
Nä, vet ni vad - ni kan hålla ihop hela vägen bort till världens ände. Må ni pissa i motvind. Jag ska fånga er och mata era äckliga lemmar till hajarna i havet.
Förresten, nu ska jag sova.
"Flytta dig din fete fan..."
Det var vad min bror sa till mig när vi sågs i julas. Alltid lika roligt att ses. Då är det tur att han inte kan se mig nu, frossätandes på lite sockerkakssmet. Yummi!
Helgen började på kåren med lite shake och några tjugoåringar som deckade på skolan. En annan (Nicole Jensen) borde ha hållit sig i skinnet, speciellt när folk såg på. No no no.
Lördagen kom och gick. Det blev Eurovision Song Contest hos Emma. Trevligt och mindre trevligt folk. Till mindre trevligt folk räknas en jäkla snyltare som både jag, Lillpippin och Emma Hästklämma ville slita sönder och mata hajarna med.
Fult hår hade han också. Egentligen har jag ingen talan när det kommer till hår, då jag går runt som en brinnande fackla. Yiha.
Skola idag med Yoss. Flitigt och rent ut sagt flitigt. Klarrrra med medieteorin - FABULOUS!
Dinner @ Lillpippin.
Min hilarious granne gav svar på min lapp om att han var högljudd. Det var tydligen inte han utan hans hingstkompis Brunste som brukade låta på nätterna. Och jag fick en ledtråd om att det varken var en hammare eller batong inblandat. Jag är lite orolig att Brunste har nattligt sällskap med mitt sto - Britt Gun. Den jäveln ligger risigt på det om så är fallet.
Borde skämmas men icke. För denna musiken är i gång för fullt i min mediaplayer:
- Kejsi Tola - Carry me in your dreams (Albanien)
- Elena Gheorghe - The Balkan Girls (Rumänien)
Jag som lovade att aldrig lyssna på skitmusik från massa skitländer som deltar i Eurovision Song Contest och röstar dåligt.
Glöm vad jag sa...
Kunde jag inte bara fått ha min idyll för mig själv? Ha mitt lugna hem för mig själv?
Jag ville ha mitt distance och ha en egen ingång där inte alla kunde se mig, veta vad jag gjorde. Ett ställe där jag kunde vara mig själv och bara jag.
Nu kommer det och inkräktar.
Varför? När allting var så bra.
Ge mig en biljett till Norge så jag slipper skiten.
Fritzel till dig.
Hate how you say goodbye
I will never forget, i left my heart in the city
I will never regret, the time that we spend togehter
you'll always be the love I never had
Hate how you say goodbye, I can't stand it no more
How you swollow your pride, and went out the door
Hate how you say goodbye
Well one of these days I'm coming back to claim what is mine
I saw you with a smile, it thore a whole in my poor heart now
You struck me like a lightning from above
I know some day we'll be together
You'll always be the love I never had
Hate how you say goodbye, I can't stand it no more
How you swollow your pride, and went out the door
Hate how you say goodbye
Well one of these days I'm coming back to claim what is mine
Band of Gold
The story is getting old.
Sitter i skolan och pluggar medieteori. Ensam. Får inte tag på min andra hälft. Toppen. Sliter med uppgift FEM.
Då min mp3, Ingela, fullkomligt är döende vill jag inte utsätta henne för arbete. Hon ligger hemma, nerbäddad bredvid sin gamle vän - datorn! Som ersättare (eller inte ersättare, för det finns ingen som kan ersätta Ingela) fyllde jag min mobil med lite fräsh musik som stämmer med my mood. En salig blandning av allt som erbjuds i min gamla dator (som även den håller på att kollapsa).
En hel del gammal musik från förra sommaren finns även denna sommartid med för att sätta ett leende och en rogivande frid i mitt sinne. Öronorgasm - i like!
Bland annat är det låten Band of Gold med Kimberley Locke och Hate how you say goodbye med Kurt Nilsen. Åh dear, älskar jag dessa låtarna eller älskar jag dom? ÄLSKAR!
Jag blir frustrerad.Om det finns något du vill berätta, så gör det. Jag är inte den som är den som inte förstår. Tro mig!
Så som jag känner det.
och det kommer kanske inte
alltid vara vi två
Bara så länge det finns stjärnor över oss
och bara sålänge våra hjärtan
klarar av att slå
Samtidigt som det är vår och glädje på Ankars, känns det sorgligt att snart kasta in handduken och lämna Piteå i tre månader. Jag har mina närmsta här. De som faktiskt betyder.
Redovisning imorgon, damn it. Är inte alls pepp. SJukt dryg dag i dag å lyssna på alla i klassen. EN halvtimme per person - inte alls överdrivet.
Det slog mig som en blixt att jag borde byta till TV-produktion. Det verkar inte gå vägenm dock, men är inte alls sugen på att bli en snoffsig och självsäker skrivande journalist som föreläser och skryter om hur mitt jobb är det bästa. NO FUCKING WAY.
Höhö, kommer sluta med att jag blir kvar på journalistik i nya medier och går alla åren. Illa.
Orangea klubben är splittrad. Fan, Josse. Icke bra att svika.
