Storm of the century - läskigt.
Nu händer det mycket på Vega. En man är försvunnen på ön och kan antingen 1: ligga mördad i en buske, 2: ramlat ner för berget, 3: drunknat, 4: gömt sig då han var en föredetta maffiaboss eller nåt.
Det är läskigt. Hans tält å motorcykel står fortfarande på Sundsvold (2 km från min stuga).
Vad som också är läskigt är mörkret som inte längre smyger sig på, utan är som ett stort svart hål som äter upp denna lilla ö på kvällen.
I natt när jag skulle cykla hem från jobb var det så mörkt att jag inte såg ett smack. Jag lovar. Jag har aldrig upplevt ett sådant mörker. Och eftersom att det inte finns någon belysning på ön (mer än det ljussken som de få husen kastar ut på fälten) blir det som en omslutande ondska.
För första gången var jag inte rädd för mörkret. Jag var rädd för att det var så mörkt att minsta snedsteg kunde kostat mig livet. FATTAR NI HUR MÖRKT. Damn alltså.
Ledig imorgon och det ska bli skönt. Ska ligga i sängen hela dagen. Det ska bli en sjudundrans storm på Vega i natt och under morgondagen. Nyheterna varnar folk för att gå ut. Det kan ju komma flygande båtar eller liknande. Who knows.
Jag trodde inte att ensamhet kunde vara så ensamt trots att man bor med tre andra.
Speaking of.
Nog för att jag är en bra lyssnare, men när blev det okej för en nästan främmande tjej att öppna upp och berätta om sitt eventuella foster, en nästan-på-trekant med en mamma och en pappa och att hon haft 30 sexpartners trots att hon bara är 19?
Bara undrar liksom.
