JAG VILL HEM
Visst, det finns en del rövhål hemma i Sverige och framförallt på Ankars. Men det finns rövhål överallt. Jag menar, alla har ju ett som och vissa använder det litt för mycket.
Fick samtal av min lovely och enda kärlek Lillpippin härom dagen. Bland sommarens höjdpunkter. Längtade hem ännu mer och spenderade några timmar på att lipa.
Jag lipar mycket nu för tiden. Jag blir blödig på denna tiny-ön. Ta mig härifrån. Jag vill hem.
Å det är nu.
(Och ändå vill jag stanna...)
Maria Mena - Sorry
Publiners - Maya
Jag bara älskar Norge och allt som hör därtill. Vill inte lämna detta ställe. Borde flytta hit och jobba ett år.
Kanske gör det.
Vet fortfarande inte hur länge jag blir kvar här. Förhoppningsvis en månad till eller något.
With you I can see clearly
With you I understand
With you I'd live forever
With you I feel like someone good
Asher Roth - I love college
Så jäkla cool att jag är sjukt ocool. Fattar ni?
Postgirobygget - Idyll
Det var solnedgang
det var latter det var sang
det var sommerfri
det var sjø og magi
Det var deg og det var meg
det var minner som aldri vil dø
det var evighet
og en sol som farga himmelen rød
Det var øl
berusende ord
det var sommer det var sol
det var hjerter i brann
blikkstille vann alt på denne jord
Og det var kjærlighet
ja det var kjærlighet
og minner som aldri vil dø
en sol som farga himmelen rød - Idyll
If a song could get me you
http://www.youtube.com/watch?v=5RbSXxwiYMY
Kanske den mest hjärntvättande låten just nu. Går omkring och sjunger på den hela tiden och kan inte sluta.
LYSSNA FÖR TUSAN :)
Jag säger bara tre ord - jag är kär!
Bästa kvällen på hela sommaren igår.
Vilde kom till mig klockan halv tolv, vi hinkade dricka och begav oss sedan ner mot skolan där det var hallfest och ett känt Norge-band som spelade kvällen till ära.
Fy fan, så kul vi hade.
Vi sjöng (norrmännen sjöng, jag bara skrek med), dansade, hoppade, var vilda och drack Smirnoff Ice som om det inte fanns någon morgondag.
Jag träffade min man igen. Det finns ingen finare.
Efterfest i mig stuga. Ajabaja, det är inte bara jags om bor i den. Men men. Jag, Vilde, Line, Alexander, Kai och Eskild satt å åt nudlar, spelade musik och underhöll varandra.
Klockan sex på morgonen åkte de flesta hem. Jag började jobba tre timmar senare.
Fy fasen, det är inte lätt i detta liv. Speciellt inte när man ska kasta blöjor med bajs i och hitta pubishår på hotellkuddarna.
Hur fan kan de ha så mycket könshår på kuddarna? Så jäkla gross.
Kings of Leon - Sex on fire
Musiken som spelas bland svennar och norrmännen på Vega.
Fremmed Rase med Kaptein på skuta - Du vil ha mæ (så jäkla cool)
Pixie Lott - Mama Do
Prommoe - Svennebanan
Snook - Mr Cool (tjejer, tjejer, Tommy är en player)
Right Said Fred - I'm Too Sexy
Jace Everett - Bad things ( True Blood - @ night med Ritu)
Jason Mraz, Colbie Cailat - Lucky
Espen Lind - Scared of heights
Peter Jöback - Hon ser inte mig
Jimmy Cliff - I can see clearly now
Pussycat Dolls - When I grow up
Gabriella Cilmi - Sweet About Me
Hoffmaestro - Highwayman (Kommer alltid få mig att minnas)
Anna Maria Espinosa - Glowing with you
Nedräkning - mot min vilja.
Ena dagen lever man livet, nästa existerar man inte ens.
Det är något jag har insett denna sommaren. Folk kommer och folk går och livet inte alltid består. Sorgligt men sant.
Det finns fyra personer som jag verkligen kommer att sakna från tiden här på Vega. Nä, fem stycken. Fast två flickor speciellt mycket. De två jag inte trodde att jag skulle ens umgås med har nu blivit de två närmsta.
Som det kan gå.
Jag har ingen aning om när jag slutar jobba här, men vad jag vet så kommer Anna och Jon börja skicka hem oss i slutet av juli och början av augusti. Själv vill jag inte åka hem alls.
Only time will tell.
Hade världens mysdag med Tommy å Cassie i onsdags. Cyklade bort till Sundsvold och plockade blåbär, cyklade hem, stekte hemmagjorda hamburgare, åt dom (ni vet - tugga och svälj), gjorde blåbärspaj, cyklade till centrum (två hus och en affär) och handlade godis, cyklade hem och kollade film.
Check, check!
Spenderade natten hemma hos Ritu, då min sambo jobbar och sover på caféet hela veckan. Högsäsong med båtmässa på ön nu. Hela Norge är här. Nästan.
Blidde pannkakor och jouice imorse.
Och som en blixt från klar himmel fick jag en konstig smak i munnen och slocknade för en stund. Varför? Jo, jag mindes Piteyo, vintern och hela studentlivet. I alla fall de positiva delarna och kände en enorm saknad. Jag saknar den första bästa delen på året.
Och igår när jag serverade på hotellet fick jag också en flashback. Denna gången sträckte det sig dock tillbaka till då jag var 16 och var i stadsparken och festade. Fjortisfyllan med andra ord. Och jag insåg - FAN VAD TIDEN GÅR FORT. Och FAN VAD JAG SAKNAR DESSA TIDER IBLAND.
Man borde skriva ner allting man gör. Sätta det på pränt och sedan läsa detta några år senare. Då har man allting som det var och kan minnas i lugn och ro.
Just for a moment I caught her eyes
Var på hallfest igår. 180 spänn för 40 minuter - något överskattat. Men jag fick i alla fall se ett fint ansikte.
Var hemma 0500 i morse och började jobba klockan 9. Kung på natten, kung på dagen.
Espen Lind - Scared of heights
I kväll blir det mys med Cassandra och sedan bär det av till Gladstad vod halv tolv för nattfotboll med chefens son och hans polare. Kul kul kul.,
Sjukt att det bara är en månad kvar, Bryter snart ihop. Underbara människor och underbara chefer, Kärlek.
Sms-utbyte hela morgonen (05.00) med Vilde.
Om det är mening så möter jag dig snart igen.
Lyssnar snart ihjäl mig på Peter Jöback med låten "Hon ser inte mig". Och nu hör jag Uno Svenningssons ljuva stämma skrika "Therese...". Låter Mauro Scocco ta ton och kontra med "Sarah".
Underbara vackra toner från underbara vackra svenska män.
Men jag måste slå fast att det inte finns några män som toppar de norska. Damn it, vilket folk. Både kvinnorna och männen här är otroligt vackra.
Var ute i lördags igen på värdshuset. Jag och finnen (Sofie) bestämde att vi skulle ha roligast av alla, vilket vi också hade. Denna ön fövandlar en till fjortis och såklart blev jag och finnen de mest toppade och dansade på det icke existerande dansgolvet med några norrmän. Resten av folket satt ner, sörplade inhemskt öl och stirrade förvånat (irriterat?) på oss.
Lasse-liten (90a som ser ut som 95a) har alltid samma kläder på sig, men ack så söt.
Hittade dessutom min man på puben. Minns att jag dansade med en kille, men kommer inte ihåg hur och varför. Har ett vagt minne av att jag sa att han var stel som en pinne och dansade kasst.
Hur som haver - när jag å Ritu kollade på bilderna insåg jag att han var riktigt nedrans söt och ser ut som en ryss. En man i Nicoles smak. Försöker luska reda på vem denna okändning är.
Jobb idag och dricks, 470 kronor, på tre dagar. Fett fräscht.
Har kommit in på Upplevelseproduktion. Glad för det! Men jag vet fortfarande inte om jag ska ta mig tillbaka till Piteå, om jag ska hoppa av journalistik eller bara ta ett studieuppehåll och sen se vad som sker. I annat fall blir det nog Upplevelse för min del till hösten.
Nu ska jag ner till Nes och hälsa på min sambo, Jonas, Ritu å Cassie.
Tchüss!
Nam nam nam.
Att göra bort sig har alltid varit en naturlig och självklar del av mitt liv, och att lämna den hemma i Sverige vore som att glömma benen. Totalt värdelöst.
Var på hemmafest i fredags - fjortisvarning. Jag insåg att jag blivit gammal och undrar hur jag kan känna mig så ung i Piteå? Damn it.
Lördagen spenderades på Värdshuget i Gladstad. Gladstad - en glad stad? På väg dit mötte jag och Ritu småyngel som drog med oss på ännu en fjortisfest, trots att de som var där var mellan 15 och 19 år.
Väl på värdshuset mötte vi upp resten av folket och fick också hälsa på den "ökände" australienaren. Snygg, sexig och singel om jag inte är helt fel på det. Jag ska skicka honom till Rossön, där Lillpippin lovat att ta bra hand om honom.
Hur som haver.
Drama Drama Drama.
Glömde säga att jag råkade slå ner en 15-åring på festen. Han frågade om jag kunde boxas. Impuls. Ett slag i världsklass. Killen på marken och skrik. Jag svarade:
- Ja, det kan jag tydligen.
Sen så har jag kommit underfund med att mina chefers femtonåriga son är het för att vara så liten. Detta sa jag till en liten fågel som sedan sa detta till chefen. Dagen efter på jobb undrade chefen om jag skulle bjuda ut hans son.
ALL RIGHT.
I dag på jobbet var det liite pinsamt. Både chefens son och hans bästa kompis (killen jag slog ner), satt på hotellet och jag hann inte reagera. Jag gick istället och drog i mina byxor som bestämt åker ner hela tiden, småhoppade för att få kraft i draget och pustar ett antal gånger. Lite sent inser jag att killarna satt i baren och säger hej. Jag svimmat, kind of, och säger hej och springer.
En timme senare står jag och städar toaletter och sjunger på Tommy tycker om mig när jag hör hur killarna skrattar.
High five.
Sen då ramlade jag i vattnet idag. Fem rum ligger på en brygga, därav jag snubblade på en planka och hamnade i havet. Gästerna skrattade ASMYCKET och jag försökte göra det bästa av situationen och vinkade och skrek: FAN VAD SKÖNT!
Kan ju avsluta detta inlägg med att jag garanterat har de bästa cheferna EVER. Dom kanske inte är proffsiga chefer, men ack så roliga.
Härom dagen när jag och Sofie stod i baren och förberedde, kom Jon (kock, chef och ägare) och började spela dragspel för oss. Vi dansade och sjöng och när han spelat klart, tystnade han och tittade allvarligt på oss.
Därefter rätade han på ryggen, la huvudet snett bakåt till höger, öppnade munnen (där det för övrigt fattas en framtand) och tog ton. Vi snackar inte låg, ljuvlig ton. Vi snackar hög, försök till opera-ton med vidöppen mun.
Jag börjar asgarva och dansar blattedans. Sofie också.
Tills vi inser att vi inte är ensamma. En äldre man i 60 års åldern står och gapar åt oss.
Jon, the man, ler och säger:
- Jag gör detta varje dag. Jag måste öva på.. eh. Nä, säger han och går.
Haha, jag skrattar fortfarande när jag tänker på det.
Helt galet.
Nä, nu ska jag hem och handla, laga mat med Ritu och Sofie. Sen ska vi rasta Solveigs vovve.
Ashmed
En dag i taget
Alla är depp, jag med. Drar ni drar jag. Nä, dte gör jag inte. Jag stannar. I alla fall ett tag. åtminstone någon månad till. Kanske. Vet inte. Får se.
Så för fan, stanna kvar.
Jag är influerad av min chef. Han svär jättemycket, jag gillar det.
I dag skulle Ritu och jag haft en dunderkväll, men mycket folk på hotellet så jag ska jobba kväll också. Har redan jobbat från 8-15. Jag ställer upp. Jag vill ha money.
Lyssnade på Gabriellas sång med Helen Sjöholm (heter hon så?) innan och började sakna PC-salen på skolan. Eller snarare sista tiden och människorna som jag umgicks med i PC-salen. Våra sista kvällar som vi fördrev så aktivt med youtube och facebook på datorn istället för att plugga medieteori och all annan skit som väntade.
För er som inte vet, Micke Jackson dog idag. Jag fällde en tår innan. Sorgligt. Hans liv har varit som en film och nu är den slut. Ett sista kapitel som fick ett tragiskt slut.
Men å andra sidan, han var eventuellt ett svin som tallade på barn, men döden är ändå inget man kan önska någon annan människa. Bara om människofanen slår en hund eller liknande. Då jäklar.
Nu blire bike till jobb med Riiiittuuuu.
Grease Lightning
Spenderade natten @ Ritu. Skrattade hela natten och tror vi väckte kocken ett antal gånger. Han måste hata mig och önska att jag brinner i helvetets eldar. Damn it.
Can't you see I'm in misery
We made a start now were apart
There's nothing left for me
Love has flown all alone
I sit and wonder why-yi-yi-yi
You better shape up,
'cause I need a man
and my heart is set on you.
You better shape up;
you better understand
to my heart I must be true.
Jobb ikväll och i natt. Hard life och hårdare lär det bli om det inte blir mer jobb och om alla som hotat med att sluta slutar i veckan. Cry me a river, liksom.
Lillpippin, jag tycker du ska kolla på filmen där man lär sig säga "Jag är inte rädd, jag kan flyga" och sedan följa med till Asia.
Sluka skor och en och annan glass.
Ska försöka hitta ett par jobbskor som inte ser ut som min arbetsgivares systers svarta mormorsskor som jag lånar för tillfället.
Yadi!
Nya planer?
I can't believe what I just gave away, now I can't take it back.
SItter med tusen tankar i huet just nu. Jag kanske helt och hållet skippar skolan ett år och drar med Nina på en jorden-runt-resa till vinter. Ritu kanske också ska med.
Men tror jag borde plugga klart detta året först eller nåt. Men orka torka, som Lillpippin säger.
Folket på Vega kanske vill åka hem eller börja jobba någon annanstans. Jag blir ledsen i ögat. Hur kul är det att fem stycken (med andra ord hälften av de jag umgås med, plus MIN sambo) kanske slutar om en vecka och lämnar mig totalt strandsatt på denna ö?
Jag börjar snart gråta.
SNÄLLA STANNA!
Ledig imorgon. En hel dag att fördriva. Don't know what to do. Skulle umgåtts med Maria och Jonas, Cassandra och Ritu, men nu ska alla fyra jobba. Me left.
Nöter gammal, hederlig och ack så passande musik som variation till Vega-musiken.
Breakeven - The Script
What happens on Vega
Igår var det som bekant midsommar i resten av världen (okej, Sverige då). Här i Norge firar vi inte sådan skit, men svennar som vi är var vi tvugna att göra något för att hedra vår ursprungstradition.
Det lagades mat och desserter av de som kunde. Jag, som inte kan laga mat, införskaffade godis och snask. För vem är bättre på det än jag själv liksom?
Hur som haver.
Vi tog oss till Flickstugan där vi skulle spendera kvällen. De flesta var på plats vid 00-tiden då jobbet var slut och vi högg in på den goda maten. Jag och Ritu laddade upp med sjukt starkt bål (Ritu är min överman när det kommer till att göra bål).
Kvällen kan sammanfattas med snärt-handdukskrik, rosa boll och rack och allmän kaos.
Trevlig kaos.
Jag var otrevlig som vanligt till en viss person som numera vägrar prata med mig, och vid 3-tiden ville jag hem. Kocken ringde Maria som skulle hämta oss. Jag var sur och sa "Fuck off", tog mitt pick och pack och GICK 7 km hem till stugan.
Smart val där.
Just nu nöter jag Hurt av Christina Aguilera. LOVE IT. Igen!
And I've hurt myself by hurting you
Nä, nu ska jag byta ut ALL musik på mp3n och fylla den med musik som passar in just nu.
Auf wiedersehen
In your face.
Jag har alltid låtit munnen föra min talan, utan att låta budskapet ta ett extra varv i hjärngloben för att rensas och övervägas. Det gäller att få det man vill ha sagt, sagt. Men härom dagen fick jag uppleva och erfara hur illa det kan gå när man inte saktar ner och funderar. Eller rättare sagt, när man är lite för snabb för sitt eget bästa.
Jag, sambo och Kocken Jonas satt och glodde film när killen plötsligt frågar: "Fick ni gryta på jobbet eller?" och flinade. Jag (som inte tänker eller bryr mig) skriker "JAAA, det var det äckligaste jag någonsin ätit. Fy fan!". Sambo-Maria bara gapar och säger att det var Jonas som lagat maten.
Ingen aning vad som gick fel, men jag blev så ställd att jag bara gjorde det hela värre.
Jag sa saker som att det var vidrigt och smakade som död hund luktade och så räknade jag upp alla som inte heller gillade hans gryta.
Damn it.
Hade jag vetat att det var han som gjort det hade jag aldrig sagt något. Och jag skulle ha slutat prata efter det, men icke. Jag öser på.
Plötsligt insåg jag - varför ska man tänka först och tala sedan? Hur kul är det? Och hur äkta?
Nä; "Att tänka innan man talar är som att torka sig i röven innan man skiter" - helt ologiskt.
Ledig halva dagen idag. Ska snart ta en powernap och sedan handla ingredienser till min kola. Funderar på att ta en tur på berget sedan. Får se hur folket jobbar idag.
Tidsfördriv
Vi drack läsk och kollade på Jon när han höll tal om det ena och det andra och frågade ut oss om olika saker.
"NICOLE - hvor mange rom finns det på hotelle? Å hvor mange badkar?"
Jag satt där paff och gissade lite vilt, men ack så rätt. Sjukt nöjd var jag.
Spenderade halva natten med Maria och Jonas. Det har börjat bli en tradition att vi tre kollar film till tre på morgonen och att jag å Jonas somnar på Marias axlar.
Vi var lite busiga igår, jag å sambon. Vi drack vin och blev störtsköna efter ett glas. Så vi sprang bort till våra grannar och skrattade. Sen stekte jag pannkakor (med mönster) som till och med kockarna (de två ovannämnda) tyckte var fina.
Yadi yadi. Nicole kan om hon vill.
Snart blir det jobba hela natten. Jobbigt.
Kan inte sluta tänka och förundras över hur mycket som hänt det senaste året. Flyttat 150 mil, brutit med vänner, fått nya vänner, bytt kompiskrets, tröttnat, bytat, flyttat igen, praktik varsom, gamla återvänder, nya tillkommer, somliga försvinner, en del för alltid och nu sitter jag i Norge - utan en enda som varit delaktig i mitt liv det senaste året. Det är ganska läskigt och skrämmande. Vars tog tiden vägen?
Long time no see
LOVELY!
Norge Vega är underbart. Sjukt vackert.
Det var lätt värt en natt ute i Bodö.
Vägen hit var en aning kaos. Kom fram med bussen (efter 2,5 timmars paus på ett gatukök VAD FAN?!) klockan 22 till Bodö. Inga pengar och flygplanet gick inte förrän 10 dagen efter. Jag fick sitta inne en stund i entrén på ett hotell, men när jag somnade så kastade som ut mig. Inte ett enda ställe var öppet och det var 2 grader ute. Jag hade sommarkläder på mig.
FY FAN.
Sov inget den natten.
Flyg till Brönnöysund och sedan hurtigbåt till Vega.
Mina chefer är helt underbara. Likaså de jag jobbar tillsammans med.
Delar en stuga med sambo Maria. Också helt underbar.
Det är till och med underbart att det är 7 km till jobb och jag cyklar till jobb every day.
Jobbet är helt okej. Det är ganska hårt, men eftersom jag är sjukt hård så klarar jag ju SÅKLART DET. Vad annars, liksom?
Igår hade vi världens odrägligaste gäster. De sa inte ens tack när vi serverade å var artiga. Så sa jag det till Jon (bossen). Han bara "Vad fan! Här bor det på Nordnorges bästa hotell och med fina och underbara servitriser. För hilvede, nu ska dom få på käften!" och gick rasande ut i matsalen. Jag och hans fru bara stod å gapade.
Mina chefer är asroliga och snuskiga (mot varandra) på skämt.
LOVELY.
Nä, nu ska jag minsann ner å handla ägg och mjölk. Ska steka pannkakor till min sambo ikväll. Mys.
I MISS LILLPIPPIN DAMN MUCH :(
buhu.
